Vi avhandlar väl problematiken med den ventilerade bensintanken från förra inlägget först. Jag satt på jobbet igår och väntade, väntade och väntade... Varför ringer inte grabbarna från garaget? Har bilen brunnit upp? Lever de? Till slut fick jag så beskedet att förlossningen gått bra, vår racebil var född! Den är välskapt, andas själv, är numera rumsren utan blöja och skriker inte alltför högt. Vi är nu 4 glada föräldrar till denna skapelse!

Vi tar väl lite om vägen fram till förlossningen dvs det som hände under våra timmar i garaget förra veckan och under helgen. Jag fick en som jag tyckte en brilliant idé vad gällde pimpning av bilen, något som jag ungefär halvvägs in i arbetet omvärderade. Jag vet att många andra team inte vill låta täckelsen falla vad gäller den slutgiltiga designen på bilen men vi är ju nybörjare så va fan... Here we go!

Jag tog alltså garaget i besittning beväpnad med två rullar tejp och en mattkniv. Kraftfulla saker det där! Det första jag angrep var motorhuven eftersom det skulle bli det svåraste. Vad lite jag visste då... Eftersom mina färdigheter vad gäller att rita och måla börjar och slutar med linjal, gradskiva och i någon mån passare så var det en liten utmaning att omsätta den "brillianta" idén i verkligheten. Givetvis skulle Tower Of Power 1 ha ett flygledartorn på motorhuven!

Så det var bara att börja mäta, fika, skära, fika, tejpa, fika och... fika! Efter ett tag var jag faktiskt övertygad om att jag inte skulle behöva, som jag var tvungen när jag var liten, skriva nedanför vad det är för något.

Det som slog mig medan jag tejpade var att "Det här skulle man ju göra på sambons bil! Tänk vad glad hon skulle bli! Tja, eller åtminstone överraskad...". Efter bara ett par timmar började det ta slutgiltig form, det skulle kanske gå det här trots allt...

Nu kanske du tycker att "Det där kommer ju inte att synas!" Lugn, det kommer en förklaring nedan, men innan dess så återstod mer arbete än jag hade tänkt från början. För att ni inte ska tappa bort oss på banan så krävs det ju att teamnamnet finns på bilen också, lämpligen på sidan av bilen. Då uppenbarade sig nästa problem... Vi hade i vår iver slitit bort de onödiga listerna på sidan (man måste ju spara varje gram...) och vad döljer sig under listerna? Jo, klet! Fult jävla klet som suttit i exakt 20 år och troligtvis härdat klart vid det här laget...

Lagom snyggt med gråa ränder tillsammans med teamnamnet så jag angrep problemet med ett suveränt verktyg. Undrar när sambon upptäcker att det saknas en smörkniv i besticklådan... Min tanke var att jag skulle få bort kletet utan att repa lacken. Ja, det senare funkade ju bra... Inga repor men heller ingen tendens att det förbannade kletet skulle skiljas från plåten! Nåja, om man angriper det med något medel så skulle det ju ge med sig. WD40? Nej, ingen skillnad. Rödsprit? Nope! Bromsrengöring? Icke! Avfettningsmedel? Inte en chans! Men kom igen, hur svårt kan det vara?!? Då bidrog Danne med en uppenbarelse via telefon. Isskrapa! Så en timme senare efter nya kreativa svordomar och mycket kraft var det borta! På ena sidan av bilen... Nu kunde arbetet med att tejpa fortsätta!

Som sagt, på frihand är jag rökt men med lite enkla stödlinjer så kan det funka. Så, där lämnar vi denna tejporgie för en stund. Vi hade ju fått lite frågor om hur vi tänkte oss att det skulle komma något ljud ur högtalarna som vi installerat, de saknade ju till viss del en låda... Ja, vafan, det här är ju inte SM i billjud så problemet angreps med det stabila och akustiskt avstämda materialet... kartong! Efter lite räknande på optimal lådvolym så... sket jag helt enkelt i det och tog fram silvertejpen!

Sådär, då var det problemet löst! Eftersom vi insett att bromsarna kommer att ta stryk under racet så insåg vi att vi kommer att behöva någon typ av kylning. Hur löser man det? Ja, ingen har väl tidigare löst det med dräneringsrör så givetvis blev det vår lösning. Notera förresten det genomtänkta gallret som ska förhindra att mindre djur typ ekorrar, fasaner eller rådjur ska fastna i röret.

Eftersom det har kommit en del frågor från Bjärvligan om vi kunde tänka oss att montera någon typa av ögla som ersättning för den vi slet bort vid vårt kopplingstest (se tidigare inlägg) så tog vi oss an uppgiften. Risken är ju att vi kommer att råka ut för närkontakt av tredje graden med Bjärvligan så för att undvika att de tar fram Bjärvklon var det här ett naturligt beslut. Vi letade oss framåt längs den förmodat friska högerbalken och efter ca 70 cm ansåg vi att vi borde vara i närheten av frisk plåt. Hmmm... Gick inte borren genom väldigt lätt? Ja, när vi drog åt den genomgående bulten hördes ett ljud som var snarlikt det som uppstår när man smular ett kex i handen... Det fanns helt enkelt inga gränser för hur långt det hade kunnat gå att dra bulten. Så för säkerhets skull kopplade vi samman kättingen från det nya fästet med den sjuka öglan och ett schackel. Nu ber vi bara Bjärvligan "Snälla, var lite försiktiga med oss...".

När vi gjorde vårt första försök med bensintanken upptäckte vi att det faktiskt fanns delar av bilen som verkade vara gjorda av metall. Om man skulle sammanfatta statusen på bilen så skulle jag säga att om man sänkte ner den i rostätare så skulle de enda detaljerna man efteråt fick upp sannolikt vara ratten och avgassystemet. Innan vi insåg att den gamla tanken var utom räddning gjorde förresten Alkhaida-Tom en bra insats under bilen.

En av de sista detaljerna som slutfördes var belysningen. Vårt el-geni Tom tog sig an uppgiften med största allvar och gjorde en hyperprofession installation av reläer, isolerad och allt. Så nu har vi tillräckligt med energi i lamporna för att kunna steka en och annan korv ifall vi blir hungriga framemot småtimmarna.

Ok, då ger vi oss tillbaka till det där med tejpningen. Efter några timmar till med tejp, kniv och tålamod hade min respekt för profesionella lackerare knappast minskat. Det krävs proffs för att göra snygga motivlackeringar men eftersom denna lacken bara ska leva i max 24 timmar så duger det gott med rena amatörer. Vi har nu vår logga på motorhuven på Tower Of Power 1!

Jag måste säga att med de odds vi hade, vad gäller erfarenhet, när vi startade det här projektet så blev resultatet över vår förväntan. Vi har ju faktiskt en bil som kommer att stå på startlinjen på lördag!