Jaha, så har vi tillbringat några timmar till i ett garage, man börjar snart bli hemtam här. Först ett stort tack till de ädla medlemmarna i Sista Åket och speciellt till Jonny som hörsammade vårt rop på hjälp i förra blogginlägget. Vi har som sagt ett "litet" problem med att motorn inte är helt korrekt förankrad i resten av bilen. Döm om min förvåning när jag fick ett meddelande om att Jonny har en far som kunde demontera ett motorfäste och skicka till oss. Nu är fästet på väg till oss och förhoppningarna om att få bort det otäcka gnagande ljudet när man rör gasen ökar. Vi hade redan tidigare en fundering på att ha en whiteboard i depån där vi skriver upp team som hjälpt oss för att veta vilka vi ska med alla medel undvika närkontakt med. Sista Åket är numera fridlysta! Hellre lecakulor än plåtkontakt :)

I övrigt betade vi av ett tiotal punkter på att-göra-listan under helgen. Tyvärr var arbetsstyrkan något decimerad eftersom en befann sig på andra sidan Atlanten och den andre sålde hus. Helt ok frånvaroorsaker som inte ens kräver lapp från mamma. Vi har numera nya skivor och klossar runt om den lilla röda! Vi stötte dock på ett litet problem när vi skulle ta åket till den skottländska snabbmatskedjan (McDonalds) för att öka på blodsockret en aning. Det visade sig att vi hade permanentbromsning... Det är i och för sig häftigt med glödande bromsskivor men det är ju inte vidare effektfullt förrän efter mörkrets inbrott! Tillbaka till garaget för att hämta alternativt transportmedel.

Efter att ha konsulterat rörtång modell grotesk lyckades vi i alla fall trycka tillbaka kolvarna så långt att klossarna var på behörigt avstånd från skivorna. Vi ska nog motionera dem lite till... I övrigt ägnades mycket tid åt att anpassa bilen efter den mest utrymmeskrävande föraren (undertecknad). En Mazda 323F är inte helt anpassad efter 196 cm (nej inte midjemått!) eller storlek 46 i skor... Alternativet att sitta med lutat huvud i upp till 6 timmar kändes lagom lockande så vi gjorde en smärre justering av takhöjden.

Tyvärr ledde det till att även den externa takhöjden ökades något men inget värre än att det kunde åtgärdas med guds gåva till mänskligheten/manligheten... Silvertejp!

Nästa problem att angripa var det där med pedalmanövreringen... När vi testade bromsarna fick jag för mig att de inte tog ordentligt! Lite senare insåg jag orsaken till problemet, min fot var så bred att jag träffade både broms och gas samtidigt... Men lite våld med rörtång och bortmontering av delar av mittkonsollen löste det problemet. Nästa problem lär väl inträffa när jag trampar av någon kabelstam som doldes bakom konsollen men det tar vi när det inträffar :) Vi gick sedan vidare på listan med enkla göromål och lyxade till det med att byta tändstift. Helt onödigt men bra terapi. Däremot undrar vi om ett tändstift verkligen ska se ut så här?

Bilen är numera också utrustad med diverse säkerhetsdetaljer. Brandsläckaren höll på att behövas redan innan vi installerat den... När vi skulle göra provianteringsförsöket satte jag mig i kartläsarposition medan Danne satte sig i förarposition. Strax efter att han börjat backa började han utstöta diverse kastratliknande ljud och krumbukta sig. När han fått stopp på ekipaget kastade han sig vigt ur bilen och jag såg anledningen till den snabba utskjutningen. Vi hade av misstag tryckt på stolvärmen och sätet sände nu ut röksignaler... Hmmm... Ska det vara så? Vi bestämde oss raskt för att slita loss lite kablar innan bilen självantände.

För att kunna höra Bjärvliga varna för oss på banradion så installerade vi lite extra högtalare i kupén. Baslådan lämnar kanske en del övrigt att önska och om buntbanden brister så är vi tacksamma för att det är obligatoriskt med hjälm. Det kan göra ont att operera in ett högtalarelement vid en eventuell inbromsning :) Om vi av någon outgrundlig anledning skulle byta namn vid ett framtida race så vill vi gärna boka Team Buntband.

Nu har vi bara några smärre justeringar kvar, typ att minimera bränsleåtgången som läckaget i tanken orsakar, fästa motorn (buntband?) och... och... och... Vi hade kontakt med Team Tower Of Power 2 som också mekade i helgen och vi insåg då att vi i team 1 måste ha gjort något fel. De gjorde sin bil rejsklar på en timme blank inklusive pimpning! Antingen har vi olika ambitionsnivå eller så är vi i team 1 omåttligt långsamma... Nåja, vi närmar oss den 26:e mars med stormsteg och på något sätt ska vi vara på startlinjen!

Meka lugnt!
Bowe, teamchef (?) Team Tower Of Power 1